Experio Lab och forskning

Forskningen kopplad till Experio Lab Sverige har sin utgångspunkt i vetenskapen kring design som praktik mer generellt och tjänstedesign specifikt. Tjänstedesign används allt oftare för att bygga intern förbättrings- och innovationskapacitet framförallt inom offentlig sektor.

Experio Lab Sveriges forskning föreslår att designprocessen i sig kan ses som värdeskapande för både individ och system.

Det finns fortfarande mer att utforska kring vilken förändring som sker, vad den beror på och vilka effekter den har, samt hur spridning sker. Stephens och Boland argumenterar för att det är just designs förmåga att nyttja estetisk kunskap:
”or what we know about a problem or a situation through our bodily senses of sight, sound, taste, touch, and smell, is the fundamental quality that makes design thinking useful”.De menar även att det är denna kvalitet som gör det svårt för designbaserade metoder att få fäste inom organisationer som styrs av rationalitet och effektivitet (The Aesthetic Knowledge Problem of Problem-Solving With Design Thinking, 2014). Annan forskning har belyst att design som metod visat potential för lärande, för att göra aspekter som upplevs som vaga, komplicerade eller dunkla begripliga.

Inom sjukvården har management-koncept med kvantitativa metoder och verktyg stått i fokus, det innebär att arbetssätt som mer på djupet kan komma åt kulturella fenomen och initiera insikter som kan starta förändringsprocesser är nödvändiga. Av den anledningen finns ett behov av att i kontexten för Experio Lab Sverige fortsätta att nyfiket betrakta de erfarenheter och upplevelser som görs i samband med aktiviteter och projekt där användarna av hälso- och sjukvården görs delaktiga i utvecklingen av densamma.

Forskning om design i vården

Forskningen kring design i vården har hitintills i huvudsak varit fokuserad på utveckling och design av medicinsk utrustning, det fysiska rummet och dess påverkan på vårdkvalitet och artefakter(saker) som kan stötta det specifika vårdmötet mellan personal och patient/anhörig. Forskning kring hur design bidrar till processutveckling inom vården, samt den större transformation som efterfrågas, mot en ökad grad av gemensamt värdeskapande är fortfarande i sin linda.

Forskarnätverket

I forskanätverket kring Experio Lab Sverige är forskare och doktorander på olika sätt knutna till de miljöer (landsting/regioner) som idag samverkar kring frågor där vård möter design och som verkar för en transformation av hälso- och sjukvården i en användardriven riktning. Forskningsintressena varierar från designs relation till normer och makt, hur design- och innovationsförmåga byggs långsiktigt till hur professionernas roller påverkas av deltagande i designarbete.

Disputerade

Katarina Wetter-Edman, Phd Design, Forskningsledare, Landstinget Sörmland
Stefan Holmlid, Professor Design, Linköpings Universitet
Lisa Malmberg, PhD Design, Forskningsledare, Landstinget Sörmland
Magnus Eneberg, PhD Design, PostDoc KTH
Åsa Wikberg-Nilsson, Biträdande professor Design, Luleå tekniska universitet

Doktorander

Linda Lännerström, PhD Student/Projektledare, Landstinget Sörmland
Jonas Boström, PhD Student/Projektledare, Mittuniversitetet/Region Västernorrland
Josina Vink, PhD Student, Centrum för Tjänsteforskning; Landstinget i Värmland
Vanessa Rodrigues, PhD Student, Linköpings Universitet

Forskningsprojekt

  • Lisa Malmbergs avhandling: Building Design Capability in the Public Sector : Expanding the Horizons of Development. (2017), Linköping Studies in Science and Technology; Linköpings Universitet
  • Jonas Boström: Fallstudie kring patientinvolvering (EBCD) i ett förbättringsarbete (Konferensbidrag QMOD 2018)
  • Josina Vink & Vanessa Rodrigues: SDIN nätverket, Service Design for Service Innovation, Marie-Curie training network, Horizon 2020 project.
  • Katarina Wetter-Edman: Förstärkt personcentrering genom erfarenhetsbaserad kommunikation, Flexit-forskning finansierad av Riksbankens Jubileumsfond
  • Åsa Wikberg Nilsson: Projekt HealthCloud: praktikbaserat forskningsprojekt för utformning av en digital tjänst med målgruppen seniora personer som syftar till att öka välbefinnande och wellbeing. Resultatet en prototyp av interaktiv tjänst utformad tillsammans med en grupp seniorer & Projekt Well-being: interaktivt forskningsprojekt med utgångspunkt i inkluderande designmetoder och delaktighet för att ändra livsstil och bidra till ökat välmående för personer med högt BMI.

Referenser

 

  1. Dorst, K. (2011). The core of ‘design thinking’and its application. Design studies, 32(6), 521-532.
  2. Kimbell, L. (2011). Rethinking design thinking: Part I. Design and Culture, 3(3), 285-306.
  3. Johansson‐Sköldberg, U., Woodilla, J., & Çetinkaya, M. (2013). Design thinking: past, present and possible futures. Creativity and innovation management, 22(2), 121-146.
  4. Wetter-Edman K. (2010). Comparing design thinking with service dominant logic. Design Research Journal. 2(10): 39-44.
  5. Buchanan R. (2001). Design Research and the New Learning. Design Issues. 17, 3-23.
  6. Malmberg L. Building Design Capability in the Public Sector : Expanding the Horizons of Development. (2017), Dissertation, Linköping Studies in Science and Technology; Linköpings Universitet
  7. Sangiorgi D. (2015). Designing for public sector innovation in the UK: design strategies for paradigm shifts. Foresight. 17(4):332-48.
  8. Mulgan G. (2014). Design in public and social innovation–what works, and what could work better. Nesta.
  9. Blyth S, Kimbell L. (2011). Design Thinking and the Big Society: From solving personal troubles to designing social problems.
  10. Tonkinwise C. (2016). Committing to the Political Values of Post-Thing-Centered Designing (Teaching Designers How to Design How to Live Collaboratively). Design and Culture. 8(1):139-54.
  11. Palmås K, von Busch O. (2015). Quasi-Quisling: co-design and the assembly of collaborateurs. CoDesign. 11(3-4):236-49.
  12. Andersen LB, Danholt P, Halskov K, Hansen NB, Lauritsen P. (2015). Participation as a matter of concern in participatory design. CoDesign. 11(3-4):250-61.
  13. Vink J, Wetter-Edman K, Edvardsson B, Tronvoll B. (2016). Understanding the Influence of the Co-Design Process on Well-Being.  SevDes – Service design & Innovation Conference; Geographies; 24-26 May Copenhagen: Linköping University Electronic Press; Linköpings universitet.
  14. Wetter-Edman K, Sangiorgi D, Edvardsson B, Holmlid S, Grönroos C, Mattelmäki T. (2014). Design for value co‐creation: Exploring the synergies between design for service and service logic. Service Science. 6(2):106-21.
  15. Stephens JP, Boland BJ. (2014). The Aesthetic Knowledge Problem of Problem-Solving With Design Thinking. Journal of Management Inquiry. December 25.
  16. Poksinska B B, Fialkowska-Filipek M, & Engstrom J. (2016). Does Lean healthcare improve patient satisfaction? A mixed-method investigation into primary care. BMJ Qual Saf.
  17. Ehrnberger, K. (2017). Tillblivelser: en trasslig berättelse om design som normkritisk praktik (In Swedish). PhD thesis, Department of Machine design: Product- and Service Design. Stockholm: KTH-The Royal Institute of Technology.