Bakgrund
Psykisk ohälsa av olika slag är idag det vanligaste hälsoproblemet i Sverige och Folkhälsomyndigheten pekar på att nära en femtedel av landets befolkning upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Den psykiska ohälsan återfinns i hela samhället och spänner över alla åldrar, men trots detta är problematiken svår att nå. Detta gäller även för den psykiska ohälsa som uppstår i samband med gravitet, förlossning och föräldraskap. Problematiken där blivande mödrar möter inget eller bristfälligt stöd är komplex – vilket ställer vården och omkringliggande aktörer inför helt nya utmaningar.
”Ring, när du inte mår bra”
– Ansvar för vården bollas till patienten.
Syfte
Att genom användarinvolvering och tjänstedesignmetodik synliggöra patientens perspektiv och upplevelse av vårdkedjan kring perinatal psykisk ohälsa samt utifrån insikterna ge förslag på nya och alternativa arbetssätt för att möta problematiken.
Genomförande
Grundstommen i arbetet har utgjorts av omvärldsbevakning, kartläggningar, intervjuer samt träffar och workshop-tillfällen med patienter, vårdpersonal och berörda intressenter.
Ett flertal intervjuer har genomförts med patienter som i samband med sin graviditet upplevt psykisk ohälsa. Genom enskilda intervjuer och med öppna frågeställningar har målet varit att, från ett neutralt perspektiv, fånga kvinnornas och deras anhörigas upplevelser av kontakten med vården. På ett liknande sätt men i gruppform har personalens upplevelser kring deras arbete och patientbemötande samlats in. Vidare har andra och delvis externa aktörer såsom socialtjänst bjudits in för att bredda insikten i problematiken samt öppna upp nya samverkansmöjligheter. Arbetsgruppen har även under en del av projektet fått stöd av två externa tjänstedesigners hemhörande i det nationella utvecklingsprojektet ”Närmare”.
”Jag märker att de olika delarna inom vården inte arbetar tillsammans, inte ens inom samma avdelning…”
– Nybliven förälder
Resultat
Summan av arbetet presenterar en samlad bild av perinatal psykisk ohälsa sett ur både patientens och vårdens perspektiv. Den resa som patienten följer har kartlagts visuellt och i rörlig bild och åskådliggör en god bild av de brister som påverkar den sammanhållna vårdkedja som eftersträvas. Bristerna som i stor utsträckning varit kända men inte samlade och dokumenterade har nu blivit tydliga. Detta har medfört att förslag på nya lösningar har kunnat arbetats fram. Exempel på detta är bland annat förslaget om att omforma kommunikationsinsatserna i samband med föräldrautbildningen – detta med förhoppning om att i ett tidigt skede etablera relation med den potentiella målgruppen.
Utöver en samlad bild av problematiken så fungerar även det genomförda arbetet som ett viktigt underlag inför kommande regionala och nationella satsningar inom området.
Uppdragsägare: Kvinnokliniken
Projektledning:
Kent Lindberg
Cindy Trilsbeek
Litteratör: Pär Näslund, Utvecklare (enhet för Utveckling och Innovation)
